Konsumentstatistik inom e-handel – januari 2026
Den nyligen släppta årsrapporten visar att den svenska e‑handeln slog rekord 2025 med en omsättning på 153 miljarder kronor. I januari fortsätter e‑handeln att stå stark, även om månaden traditionellt präglas av en tydlig avmattning efter decembertoppen.
E‑barometerns månadsundersökning, som baseras på konsumentskattningar snarare än den e‑handlarbaserade försäljningsstatistiken i E‑barometerns årsrapport, visar att 76,1 procent av svenskarna e‑handlade i januari 2026, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med januari 2025 men fyra procentenheter lägre än i december, då konsumtionen når sin årliga kulmen. Uppgången från i fjol drivs framför allt av konsumenter i åldern 30–49 år, medan nedgången från december är relativt jämnt fördelad mellan åldersgrupperna. Däremot syns en något större minskning i e‑handlandet på landsbygden än i storstäderna, vilket kan spegla en återgång till vardagsrutiner, mer lokal handel efter jul, och ett mer restriktivt hushållsbeteende i början av året.
Det genomsnittliga köpbeloppet i svenska webbutiker steg till 2 178 kronor, motsvarande en ökning med cirka tre procent jämfört med januari 2025. Att snittet samtidigt minskar kraftigt jämfört med december (–27 %) följer samma säsongsmönster som tidigare år: julhandeln driver större köp, högre värde i varukorgarna och ett ökat fokus på premiumpresenter. I januari återgår hushållen till mer behovsdrivna och planerade inköp, vilket dämpar snittbeloppen naturligt.
I utländska webbutiker uppgick det genomsnittliga köpbeloppet till 1 656 kronor i januari, vilket är cirka 200 kronor högre än både januari 2025 och december 2025. Det är ett mönster vi ofta ser efter julhandeln: i december väljer många konsumenter att köpa julklappar i svenska butiker där leveranser och returer upplevs som tryggare och mer tidsäkra, vilket gör att utlandsandelen tillfälligt sjunker. I januari återgår konsumenterna till mer planerade och större internationella inköp, särskilt inom kategorier som elektronik, träning och heminredning, vilket höjer snittbeloppen.
Den starkare kronan i början av 2026, efter en av dess bästa perioder på flera år, kan dessutom ha stärkt svenskarnas köpkraft vid utlandsköp, vilket ytterligare bidrar till högre snittvärden. Detta innebär att januari inte bara markerar en normalisering efter julen utan även en period där både prisjämförelser och valutaeffekter gör att fler större inköp flyttas till internationella aktörer.
Sammantaget ökade det totala spenderade beloppet i svenska och utländska webbutiker med nära 8 procent jämfört med januari 2025. Jämfört med december sjunker omsättningen med nära 14 procent, vilket är helt i linje med hur e‑handeln historiskt brukar utvecklas när julhandeln klingar av och hushållen återgår till sin normala konsumtionstakt.
